Igår stod i ett kök i en lokal här i närheten. Hade en plastmugg med kaffe i handen och några daim i den andra. I rummet bredvid snurrade de glittrande discokulorna. De sjöng och de dansade. Det såg vi genom det vita skynket som satt upphängt; för att skilja discodelen från det andra.
Mina snart 7-åriga tvillingar var på discokalas.
Där i köket hade jag det trevligt med de andra föräldrarna. Och mot slutet av kalaset kom den där mamman som jag så ofta sett stå och prata med rektorn på skolgården. Hon utmärker sig, hon låter sig synas- och vi fann varandra där bland de ostadiga plastmuggarna med kaffe i. Det var länge sedan jag skrattade så mycket. Vi var de två som gick sist från kalaset, barnen stod redan påklädda och huttrade ute på gården och väntade.
Snart flyttar de härifrån, ut på landet till en liten gård. Hon pendlar till Rom väldigt ofta; till särbon. Där på gården ska de förresten ha hästar, åsna och en get. Fast geten var visst väldigt ilsken.
11 februari 2007
Svajiga plastmuggar & en ilsken get
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Visst är det härligt när man möter människor som det bara känns så rätt med :D Jag och en av mina kollegor (kvinnlig) brukar skoja om att det var kärlek vid första ögonkastet när vi träffades. Det klickade direkt, och vi har fortfarande jätteroligt tillsammans efter 2 1/2 år :)
Hej Sara! Lovely, you are back ; ) Åh, jag har mött några få som vuxen, som man bara dras till och som hjärtat gläntat åt för att ta in, underbart!
För att citera kungen: "det sa´ klick"!!
Härligt att se dig igen!! Är SÅ nyfiken på hur det går för dig, men förstår förståss omm du har mer än fullt upp och om det är stressigt att rapportera! Men du känner väl att jag håller tummarna?!
sarachella- ja, det är jättehärligt! Så upplyftande!
var dags glimtarn- jag kunde inte hålla mig; så nu är jag tillbaka. :-)
runt40- jag lovar att rapportera så fort nyhetsartikeln är klar. Just nu har jag mest ångest över den.
Fortsätt håll tummarna några dagar till, jag behöver dem! :-)
Skicka en kommentar