Nä, alltså det blir nog att vi stannar här iallafall. Det är ju bara ett år sedan vi flyttade till den del av Stockholm som vi verkligen vill bo i. Barnen stortrivs i skolan och på dagis. Jag tittar ut mot gatans myllrande folkliv och känner att vi inte kan lämna storstadens pulserande dallrighet. Inte nu iallafall.
Fast någongång kanske det blir Ålands klippor iallafall. Eller Italiens doft av avgaser på varm asfalt. Bara inte just nu. Och med ens börjar det krypa i kroppen av rastlöshet.
27 april 2007
Nä, alltså, vi stannar nog!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag tror du gör rätt där. Åländska klipporna i all ära men du skulle nog sakna neonskyltarna och folkmyllret... ;-) eller...
sarachella- jag tror det. Fast jag vet ärligt talat inte. Helt säker är jag inte. Längtan dit är stark.
Skicka en kommentar